FÖR ESBE ÄR SHUNTVENTILEN VAD MJÖL ÄR FÖR BRÖD

Johan August Skogsfors var en nyfiken man, sugen på nya idéer och ny teknik. Han beslöt sig för att gräva ut husgrunden och bygga en källare under boningshuset. I källaren placerade han en vedpanna och genom rördragningar och kopplingar fick han och familjen tillgång till både centralvärme och rinnande varmvatten redan 1932.  Detta blev startskottet för ESBEs fokus på VVS-produkter.

ESBE var inte först i Sverige med att tillverka shuntventiler men redan från start blev de rejäla ventilerna av gjutjärn kända för sin hållbarhet. En av de första shuntventilerna till exempel, gjorde sitt jobb från 1935 till 1995 (60 år)!

Shuntventilen Fyrix ser dagens ljus, 1939–1949

Under 1930 och 1940-talet hette ESBEs shuntventiler 3-vägs Modell 100 och 4-vägs Modell 200. År 1947 lanserades en ny patenterad 4-vägsventil som ersatte Modell 200. Den nya ventilen fick namnet Fyrix och den här ventilen möjliggjorde cirkulation i pannkretsen även när ventilen var stängd mot radiatorerna. En teknik som fortfarande utgör grunden i dagens moderna ESBE-ventiler.

Vid andra världskriget slut var behovet efter nya och förbättrade bostäder enormt i hela Europa och ESBEs shuntventiler satte standarden för hur en shuntventil skulle se ut.

Spännande samarbeten hjälpte ESBE, 1950–1969

Nu började fler än svenskarna få upp ögonen för fördelarna med shuntventilen. Exporten ökade stadigt och nådde snart hela Nordeuropa. Fler och fler hushåll bytte ut veden mot dåtidens nya bränslealternativ – oljan. Vid denna tid inledde ESBE flera spännande samarbeten. Billman Regulator och Tour Agenturer (TA) var marknadsledande i Europa. ESBE fick i uppdrag att utveckla montagesatser för att Billmans shuntmotorer skulle kunna monteras på ESBEs ventiler. Dessa montagesatser blev populära även hos andra reglerföretag. Många ville ha shuntventilerna från Reftele. 

Allt fler oljepannor utrustades med fabriksmonterade shuntventiler och ESBE lanserade en ny typ av shuntventil för att möta marknadens behov. Front döptes ventilen till och den blev snabbt en favorit för nästan samtliga svenska panntillverkare. 

Under 1960-talet hjälpte shuntventilen Front till att sprida ESBEs varumärke. Nederländerna, Frankrike, Schweiz och Österrike blev nya marknader och exportandelen steg till 60 procent.
ESBEs resultat år 1969 med 130 000 sålda shuntventiler placerade företaget bland de ledande tillverkarna i Europa

Design skapade konkurrensfördelar, 1970-talet

En nyanställd produktionschef, Kurt Hernod, tyckte att ESBEs shuntventiler såg gammalmodiga ut. Han kom ifrån belysningsbranschen och ville att de redan populära ventilerna skulle få ett snyggare och modernare utseende. ESBE valde att kontakta en av dåtidens mest framträdande industridesigners, Carl-Arne Breger.

Dyrt med design tänker du kanske spontant, men när Bregers skisser hade omarbetats för att passa ESBEs produktion så visade det sig att de designade produkterna kostade mindre att tillverka jämfört med de tidigare. Verktygskostnaderna betalade sig snabbt och dessutom förde det med sig den positiva effekten att alla ESBE-kopior på marknaden såg hopplöst uråldriga ut.

Under 1970-talet var det dags för ännu en energiomställning. Oljekrisen fick intresset att öka för nya värmekällor som direktverkande el, värmepumpar och solenergi. Den beprövade vedpannan hamnade också i strålkastarljuset igen. Detta sammantaget betydde att shuntventilen fick sällskap av nya produkter; ESBE blandningsventil TB 20 och ESBE dragregulator C20. ESBE utvecklade också BIV-shunten som en direkt följd av oljekrisen. Tanken var att den skulle användas i solenergisystem men den kom mera att användas i kombinerade system för värmepumpar och pannor drivna av el eller olja.

Annonser som visar ESBE-produkter. Från vänster till höger årtalen 1971, 1981, 1983 och 1994

Väntetid på ESBEs shuntventiler, 1980-talet

1980 började i raketfart och ESBE hann inte tillverka shuntventiler i tillräcklig fart. I april fick kunderna vänta ett halvår på leverans. Samtidigt var leveranstiden för en vedpanna vid samma tid ett helt år. Två år senare var läget omvänt och ESBE bestämde sig för att öka exportandelen.
Villorna byggdes mer energisnålt och det gav möjligheter för ventiler i mindre dimensioner. Shuntventilprogrammet utökades därför med nya serier 3- och 4-vägsventiler i mässing (MG). 

Succé för parhästarna MG och M60, 1990-talet

I början av 1990-talet fick ventilserien MG sällskap av ställdon serie M60. De båda parhästarna gjorde succé i Europa och bidrog starkt till ESBEs tillväxt. Från 2006 blev MG- och M60-serien ersatta av dagens VRG- respektive ARA-serie.
 

Ställdon serie M60 tillsammans med ventilserien MG skördade stora framgångar i Europa. Produktidén och konstruktionen för serie M60 var signerad dåvarande vd Mats Skogsfors. Hans idéer visualiserades av produktdesignern Per Liljeqvist.

ESBE skriver ny historia, 2000-talet

Schwedenmischer sa man i Tyskland när man under 1980-talet pratade om shuntventiler i allmänhet och googlar man idag får man träff. Vi på ESBE är stolta över vår historia och de avtryck vi har gjort. Vi fortsätter att skriva historia. Idag är vi marknadsledande i Europa och erbjuder inte bara ett omfattande sortiment av vridande ventiler (shuntventiler i folkmun) utan även vridande ställdon, termostatiska blandningsventiler, regleringar och mycket mycket mer. Men det, är en helt annan historia.

Relaterade artiklar